| A | D | H | ör nu på, govänner, så ska j | ag för er berätta |
|
| E7 | A | v | ad en gosse gjorde, det är nu länges | en, |
|
| D | men nog lever minnet kvar i Sm | ålands sköna dalar, |
|
| E7 | A | K | atthult Lönneberga, det var den gossens h | em. |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn har var, |
|
|
| A | D | och | Emil var det n | amn han bar, |
|
|
|
| | E7 | A | D | | S | ing-d | udel-dej sing-d | udel-dej |
|
| | E7 | A | | sing-d | udel-dudel-d | ej |
|
| | D | | sing-dudel-dej sing-d | udel-dej |
|
|
|
| A | D | H | ör nu på govänner, så ska j | ag för er berätta |
|
| E7 | A | v | ad vår Emil gjorde en dag i sköna m | aj. |
|
| D | Upp i Katthults flaggstång hissa h | an sin lilla syster, |
|
| E7 | A | st | od sen lungt och såg henna hänga där på sv | aj. |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn han var, |
|
| E7 | A | fast | Ida var rätt n | öjd, |
|
| A | D | ty | ingen annan sv | ävat har |
|
|
|
| A | D | N | ästa hyss han gjorde var när h | an i grönsakssoppan |
|
| E7 | A | d | ök på huvet ner och sen satt där stenhårt | fast |
|
| D | uti mor sins soppskål, ty hans | öron var för stora, |
|
| E7 | A | s | å det blev att fara till doktorn det med h | ast. |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn han var, |
|
|
| A | D | att d | en som blott en s | oppskål har |
|
| E7 | A | vill | ej ha gossar | i? |
|
|
| A | D | V | iljen I sen höra så ska j | ag för er berätta |
|
| E7 | A | v | ad vår Emil gjorde en dag i körsbärst | i'n |
|
| D | Det var då han la sig full, och f | ull blev också grisen, |
|
| E7 | A | | ojoj, det var allt ett par sköna fyllesv | in. |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn han var, |
|
|
| A | D | stod | Emil redan n | ästa dag |
|
| E7 | A | och d | et var kärt att s | e. |
|
|
| A | D | V | idare, govänner, så kan j | ag för er berätta |
|
| E7 | A | | om den sorgens dag, när han lurade sin f | ar |
|
| D | till att köra stortån i en g | illrad råttefälla. |
|
| E7 | A | | Av den stackars stortån blev det ej mycket kv | ar. |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn han var, |
|
|
| A | D | sju l | iter paltsmet p | å sin far |
|
| E7 | A | med n | ya, friska t | ag. |
|
|
| A | D | | Och till sist, govänner, så kan j | ag för er berätta |
|
| E7 | A | h | ur i Trisseboda sin far han låste | in. |
|
| D | Stackars far försökte krypa | ut igenom gluggen |
|
| E7 | A | m | en blev fast och hang där, tills natten den bröt | in. |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn han var, |
|
| E7 | A | den | Emil som jag m | inns. |
|
| A | D | Nog | är ett sånt illdåd m | ot en far |
|
| E7 | A | det gr | ymmaste som f | inns. |
|
|
| A | D | H | ör nu på, govänner, inte k | an jag ju berätta |
|
| E7 | A | | alla hemska hyss som vår Emil tog sig f | ör, |
|
| D | men i snickarboden fick han s | itta alla dagar, |
|
| E7 | A | t | änk på det, små barn om ni denna visa h | ör. |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn han var, |
|
| E7 | A | i h | ela Småland f | anns |
|
| A | D | ej n | ågon så vild som | Emil var |
|
| E7 | A | och | ingen annan st | ans |
|
|
| A | D | V | iljen I sen veta vem som vi | san diktat haver? |
|
| E7 | A | D | et är pigan Lina som uti lust och kv | al |
|
| D | tjänade i Katthult uti s | ina unga dagar, |
|
| E7 | A | | ack, vem kan väl räkna de flydda årens t | al! |
|
| E7 | A | D | H | uj | edamej, sånt b | arn han var, |
|
| E7 | A | men n | u är han en m | an, |
|
| A | D | och v | i i Lönneb | erga har |
|
| E7 | A | ej b | ättre karl än h | an. |
|